Slag-fucking-borr!
Igår fick vi ju låna slagborr och skruvdragare av Urban, så efter att ha ätit frukost, börjat kika på filmen Klara efter böckerna av Pia Hagmar om Klara som jag älskade när jag var yngre, så tog jag mig glad i hågen för att börja sätta upp saker på väggarna! Det började med en köksklocka. Gick strålande. Fortsatte med spegeln. Gick utmärkt. Därefter hästtavlan. Började med att sätta den 10 cm fel, men sen gick även det finfint.
Knatar in på mitt rum och börjar med att sätta upp tavelhyllan ovanför sängen. Markerar var hålen ska vara och börjar borra (har fram tills nu bara använt skruvdragaren och borrat med, vilket har gått finemang).
Så det var med tacksamhet Emelie smsar och säger att det nog inte blir någon utgång ikväll. Väl det, jag känner mig inte direkt festlig. Bara irriterad och skitig.
Nu har jag sett klart på Klara, ätit lite, och diskat. Nu tänker jag inte stå ut längre med att det är ett grustag i hela lägenheten. Plus att borrandet har gett mig ännu en anledning - nu drar jag fram dammsugaren! Och struntar i att det är Ardentes halva. Jag VILL. Jag behöver få lite mer utlopp för mina aggretioner mot slagborren som egentligen borde duga bättre åt att vispa grädde eller putsa skor än att borra hål i betongväggar.
Det är här någonstans som mitt självförtroende och min tillit till maskinen är höööööögt uppe och medlem i 10000-metersklubben ungefär.
Knatar in på mitt rum och börjar med att sätta upp tavelhyllan ovanför sängen. Markerar var hålen ska vara och börjar borra (har fram tills nu bara använt skruvdragaren och borrat med, vilket har gått finemang).
Nähe, då är det visst ett av hålen som går strålande att borra, men en 40 och 80 cm därifrån så är det stenhårt och den vill inte. Och istället för att förstöra maskinen så tänker jag att okej, jag får väl ta slagborren då. Så jag plockar upp denna best till verktyg och byter borr till passande storlek. Men vad händer? INGENTING! Jag kommer kanske 1 futtig cm till in i väggen men sen tar skiten stopp! GAAAAH! Så det blev till att klippa av pluggen lite och göra det bästa av situationen. Hyllan kom upp till slut och den sitter, men det är en del andra grejer som verkligen inte fastnar. Jävla SKITväggar från medeltiden. Jävla SKITskruvar. Jävla SKIIIIIT!
Så det var med tacksamhet Emelie smsar och säger att det nog inte blir någon utgång ikväll. Väl det, jag känner mig inte direkt festlig. Bara irriterad och skitig.
Nu har jag sett klart på Klara, ätit lite, och diskat. Nu tänker jag inte stå ut längre med att det är ett grustag i hela lägenheten. Plus att borrandet har gett mig ännu en anledning - nu drar jag fram dammsugaren! Och struntar i att det är Ardentes halva. Jag VILL. Jag behöver få lite mer utlopp för mina aggretioner mot slagborren som egentligen borde duga bättre åt att vispa grädde eller putsa skor än att borra hål i betongväggar.
Kommentarer
Trackback