postapocalypticsoul

För ett år sedan minns jag att jag satt på kontoret med mina kolleger och sa att jag ville vara en av dem som man räknar med som kan söva. Detta tror jag att jag har skrivit om för inte så länge sen. Men idag hände något ganska roligt. Eller hur man vill uttrycka det.

 

I vintras skulle vi söva en häst men den fick ett sånt blodtrycksfall under induktionen att den var nära att stryka med. Vi fick den under kontroll men det blev ingen operation. Idag var den på plats igen för ett nytt försök. Jag kan inte påstå att det gick felfritt, men den är nu opererad och har rest sig upp.

 

Det känns rätt coolt att tänka på att för ett år sen kunde jag definitivt inte söva häst. Jag behövde hjälp hela tiden, hade ingen rutin och var jätterädd för vad som skulle kunna hända. Nu sövde jag en gammal häst som var nära döden sist den skulle sövas, och var inte ett dugg rädd. Eller tja, jag var förstås mer med och på tårna och jag uppskattade inte när den hade svalgreflex trots att den fått extra ketaminol... Jaja. Vi fick tårta av djurägaren. Omnom!

 

Nu ska jag ta det lugnt med min bebis <3 Igår var vi på berget och tränade bland annat inkallning, duktig valpis!